Varje gång jag ser slutet av en film där det står något i stil med "till dawn" eller något annat namn så känns det som att berättelsen får en helt ny dimension. Det blir inte bara fiktion, det blir så mycket mer verklighet när det finns någon som blir tillägnad. Tänkte på det tidigare ikväll vilket förändrade min uppfattning om filmen totalt som så många gånger tidigare. Jag tror inte att filmer alltid bara är filmer med påhittade berättelser, oftast tror jag att den som gör filmen delar med sig kanske mer än den tror av sitt eget liv. Känslor, minnen.

Kanske är det därför jag älskar film så mycket.