RM i borås.







En drillhelg med fyra timmar i en liten buss dit och fyra tillbaka, en glad busschaufför, fredagkväll på restaurang terassen som kändes mer som en bastu, alldeles för få sömntimmar, knäckta stavar, köttcravings (min solist precis innan hon skulle tävla), en del tårar och många skratt och jag som den stoltaste tränaren i världen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0