Jag vill vara i balans. Är det inte det allting handlar om, att komma i balans? Kunna hitta det tillståndet där kanske inte allting känns fantastiskt hela tiden, och inte heller grått hela tiden, utan någonstans däremellan och med lagom ljusglimtar. Lagom, ja vi lever ju trots allt i landet lagom. Jag tycker oftast inte det är något fel på lagom om jag ska vara helt ärlig. Tycker om rutiner så länge man får en paus ifrån dem med jämna mellanrum. Lite fyrverkerier och sådant när man minst anar det. Frågan är bara hur man kommer dit. Ska man helt enkelt nöja sig med mindre, eller ska man aldrig nöja sig? Det är frågan.