Denna helgen har jag varit i tomelilla hos mamma och pappa. Jag har träffat mormor och morfar flera gånger, borrat in näsan i varm hundpäls, ätit lussekatter och pepparkakor. Jag har varit på ikea och köpt en vit ram, druckit ett par glas rödvin och njutit av smaken och inte av berusningen. Jag har läst annat än kurslitteratur för en gångs skull och jag har inte frusit. Jag har varit på ett mellanhumör, inte jätteglad och inte ledsen. Varit en bra tränare och presterat bra. Jag har julpyntat, åkt buss i mörkret och lyssnat på hjärtskärande musik i vänster öra, för den andra hörluren är trasig. Jag har bytat buss till en proppfull 166 på universitetssjukhuset, och blivit alldeles varm i magen av hur folk har hanterar kaos när det gäller att alla ska få plats och att alla ska få gå av på rätt hållplats. Tänkt att det kanske finns hopp om mänskligheten ändå. En helg som inte kommer att gå till världshistorien, men som ändå varit fin.