Idag har jag varit på sista buddhismföreläsningen inför tentan nästa vecka. Känns så himla sorgligt, jag fastande verkligen för buddhismen och fann den väldigt faschinerande. Och dessutom har vi haft en helt fantastisk föreläsare. Tänk att det kan göra så mycket. Det är kanske uttjatat men det är verkligen otroligt viktigt att den som lär ut är engagerad och passionerad inom sitt område. Då dras studenterna med och det blir så hemskt roligt att lyssna och lära.

I början av denna kursen (alltså hela religionshistorian) nämnde en lärare att alla föreläsare är totalt insnöade på sin religion och det kan vara lite förvirrande för oss studenter eftersom vi blir dragna på olika håll imed att religionerna är så olika. Men det är ju det som är roligt. Att man känner att man vill dyka ännu djupare in i religionen efter att föreläsningen är slut, att det finns så mycket att hämta. Att förstå skillnaderna och likheterna. Men samtidigt inse att man aldrig kan bli fullärd när det gäller religion eftersom det hela tiden förändras. Det är så jäkla häftigt.