ett litet inlägg om ondska.
Heberlein tog upp exemplet med Engla's mördare och Fritzl, om att många tycker att dessa människor är ondskan personifierad och att de helt enkelt måste ha fötts onda. Om man tycker annat, måste man också på något sätt känna sympati med dessa människor eftersom det då måste ha funnits något som har resulterat i deras onda handlingar. För ofta pratas det ju om att människor som har haft svårigheter i barndomen, kanske blivit utsatta själva genom våld och/eller sexuellt, just har blivit onda på grund av det. Jag förstår resonemanget, men jag köper det inte. Det är en undanflykt att skylla på någon annan för sina handlingar. Alla har vi en chans att välja vem vi vill vara, hur vi vill vara och behandla andra människor. Det är få gånger jag blir så arg som när jag hör förklaringen bakom en till exempel våldtäkt med "jag blev själv våldtagen när jag var liten". Det ursäktar inte handlingen, det får inte den ogjord. Förutom ditt eget liv har du också förstört någon annans liv.
Jag tror att vi alla har något ont inom oss, men att det är vi själva som väljer om det får komma till uttryck eller inte och i hur stor grad. Ska man koppla detta till det religösa, kanske det är så att genom vår fria vilja gav gud oss även prövningarna mellan gott och ont. Genom vår fria vilja får vi välja vem vi vill vara, om vi vill vara goda eller onda. Jag tror att det är helt upp till oss själva, och jag säger inte att det är lätt alltid. Det kan kanske till och med vara det svåraste som finns.
Vad säger ni, tror ni att vissa människor föds onda eller kan vem som helst göra onda handlingar?
Väldigt intressant (och viktig) diskussion det där, ska faktiskt skriva uppsats i Svenska B om varför ondska finns, hur man förklarar den.
Jag har svårt att tänka att visa föds onda, jag tror inte på det. Men jag tror nog att händelser vi är med om formar oss, jag tänker mig människor som varit med om riktigt svåra saker, trauman, och som alltid levt i utanförskap, utan gemenskap eller värme från andra människor, människor somm ständigt bemöts som om det vore något fel på dem, som aldrig får den hjälp de behöver, att de tillsist kanske faller in i den rollen, att ett hat byggs upp inom dem, ett rent svart hat, och jag tror att hat kan bli ondska, om det liksom får gro.
Man kan nog inte skylla ifrån sig, men det påverkar defintivt människor som varit med om såna saker såsom övergrepp, misshandel av olika slag. Får sådant gro kan det nog liksom fastna tror jag, att det gror för djupt och att människor då kan bli någon de inte är, någon som gör sånt som människor inte borde göra och något som denne säker innerst inne egentligen inte vill göra.
jag tror generellt på att människor påverkas av sociala omständigheter, och det är det som gör det så intressant. jag tror att alla människor föds i princip exakt likadana och att man blir är påverkat av uppväxten och de sociala omständigheter som präglat den. jag tror inte på att folk föds onda för jag förstår inte hur det skulle gå till? som du skriver, skulle det sitta i deras DNA då eller? jag tror att samhället formar och präglar alla människor och att det är omöjligt att komma ifrån. därför tror jag inte heller på när folk säger att flickor är på ett sätt och pojkar på ett sätt, att det bara ÄR så (typ biologiskt). jag tror att sånt är en produkt av hur samhället har uppfostrat en och hur man påverkats av de normer som råder. nu blev det en rörig kommentar! jag tror på det goda i människan, helt enkelt. (vilket ofta är till min nackdel)
