true blood



Det bästa med måndagar är att ett avsnitt true blood släpps! Lyckan.

where the wild whings are



Igår såg jag filmen where the wild things are. Den handlar om en liten pojke som heter Max som är så alldeles hemskt ensam, och så har en väldigt vild fantasi.



Så kommer han till vildingarnas land där han träffar några figurer som han övertygar om att han är kung.

"Han undrar om du håller all ledsamhet borta."
"Jag har en ledsamhetssköld. Den är stor nog åt oss alla."



Filmen är fylld av massa fina citat, kärlek och vänskap. Och så ensamheten, den påtagbara ensamheten.


Extra bra vän blir Max med en som heter Carol.



Så kommer de fram till att de ska bygga en plats där bara det man vill ska hända.



Men det blir inte riktigt som de hade tänkt sig, och de kommer på att Max inte är någon kung. Han är bara Max.



"Åk inte... Jag älskar dig så mycket att jag vill äta upp dig."

Nu tänkte jag inte avslöja mer, men detta är en film ni verkligen måste se!

"varför tänka på något så omöjligt?" "varför inte? far sa att han ibland trodde på sex omöjliga saker före frukost."













Ni förstår ju att jag tycker om Tim Burtons version av Alice i Underlandet. Kaniner med västar, katter som ler, gunghästar som flyger, djur som pratar, en galen hattmakare, dryck som får en att bli liten och kakor som får en att bli stor. Det finns ingenting som är omöjligt. Detta är första gången jag ser filmen sen jag såg den på biografen, och nu tycker jag bara om den ännu mer. Alla detaljer och den underbyggda meningen bakom allting. Ett fantastiskt mästerverk.

Och dessutom ett utmärkt sätt att fly verkligheten för en liten stund.

lost in translation








Jag vet inte hur många gånger jag har sett omslaget till den här filmen och tänkt att detta måste nog vara världens sämsta film som har gjorts. Vet inte riktigt varför, det är bara den känslan jag har fått. Efter att ha sett trailern insåg jag hur fel jag hade. Detta var precis en film som jag ville se, så det gjorde jag äntligen fredags.

En melankolisk berättelse om två människor som är vilse i livet. Skådespelaren Bob Harris är i Tokyo för att spela in en reklamfilm, och på hotellet möter han Charlotte som bor tillsammans med sin man som jobbar som fotograf. Bob har varit gift i flera år och har hamnat i någon slags medelålderskris, hans fru behöver honom inte längre och han glömmer sin sons födelsedag. Charlotte har precis gift sig men hon vet inte längre om detta är livet hon vill ha. En väldigt vacker och sorglig film som dessutom är en liten kärleksförklaring till Tokyo och dess befolkning. Ett mästerverk av Sofia Coppola.

whip it




Jag och anna har tillbringat eftermiddagen med att se whip it, filmen som drew barrimore har producerat och med ellen page i huvudrollen. Så himla bra film! Den handlar om sjuttonåriga tjejen bliss vars mamma försöker göra henne till en skönhetsdrottning med inspiration från femtiotalet. Problemet är att detta inte alls är vad bliss vill, och en dag åker hon tillsammans med sin bästa vän och tittar på en rullskridskotävling och hon blir helt fast. Detta är vad hon vill syssla med. Så hon ljuger om sin ålder (man måste vara 21) och ljuger för sina föräldrar som aldrig skulle låta henne hålla på med den sporten, för att äntligen kunna ägna sig åt det som gör henne lycklig. 

Som ni förstår så blir hon givetvis påkommen av sin mamma, men ni får själva se hur det går. Bara den kända undervattenscenen gör det värt att se filmen, och musiken är riktigt riktigt bra!

på tal om sex and the city



Här är den senaste trailern för den nya SATC filmen, snart snart snart är det dags!

eclipse



Varför måste juni vara så långt bort?

an education








Ikväll har vi sett an education och jag tyckte den var hemskt bra. Se den!

avatar

Imorse åkte jag och mamma in en sväng till ystad för att fixa lite saker. Sedan mötte jag upp min moster, kusin och hans kompis för att gå på bio och se avatar för andra gången. Åh jag får inte riktigt nog, den är så fruktansvärt bra. Se den för guds skull om ni inte redan har gjort det! (Fast då kan man göra det igen, och igen, och igen)




det regnar köttbullar





Hörrni, den här måste ni se! Så himla söt och välgjord. Cloudy with a chance of meatballs, eller helt enkelt det regnar kötbullar på svenska.

aa



Glöm inte att världens bästa tvserie andra avenyn har säsongspremiär idag, 21.00 på ettan! Nu ska jag läsa vidare, håller just nu på med bibeln som vi ska ha föreläsning om imorgon.

sex and the city 2



åhååååå!!!!!!

a walk to remember



Om ni känner för att gråta och få lite ont i hjärtat kan jag varmt rekomendera att titta på filmen a walk to remember. Lite småfjantig i början men sista halvan är sagolik.

runaway bride går på tv, detta är min favoritscen


jag är redan fast och vill se mer, men nu måste jag åka och träna


fem filmer (jag vill se)





500 days of summer






Jag har nog bara en sak att säga, och det är att ni måste se den. Kan vara det finaste jag sett. Åh.

så olika



I söndags avslutade jag dagen med att gå på bio tillsammans med min mormor och mamma. Vi såg filmen så olika som är regisserad av Helena Bergström. Jag blev så imponerad av hennes förra film, se upp för dårarna, att jag hade väldiga förväntningar på denna filmen. I början blev jag lite besviken, det kändes som att de ville berätta så himla mycket och allt på samma gång och det blev för mycket helt enkelt. Men det blev bättre närmare mitten och när filmen var slut ville jag se den igen. Det händer bara när jag har sett en riktigt bra film. Se den!

this is it



Jag var som sagt och såg filmen This is it igårkväll, en film som handlar om Michael Jacksons förberedelser inför hans turné som aldrig påbörjas eftersom han dör precis innan den ska dra igång. Det har känts som att denna filmen har varit väldigt hypad, och kanske just därför har jag inte varit så intresserad av att se den. Den har inte känts lockande överhuvudtaget så jag hade faktiskt inte planerat att jag skulle se den under dessa två veckor som den visas. Men så blev det ett spontant biobesök igår och detta var den enda filmen som gick – så jag tänkte, varför inte? Den kan ju bara överträffa mina förväntningar. Och det gjorde den minsann! Ungefär efter halva började jag, precis som så många andra, förstå denna mannens storhet. Jag började inse hans otroliga kärlek och passion till musiken, och när han sjöng fick jag gåshud gång på gång. Det kändes lite märkligt, det måste jag erkänna. Men istället för att analysera sönder det tänker jag helt enkelt erkänna att jag också har blivit lite smått fascinerad av denna mannen. Det är något speciellt med människor som dedikerar hela sitt liv åt något som de verkligen älskar, och som ingen annan kan göra på samma sätt. Det är beundransvärt. Se filmen!


bröllopsfotografen



Det blev bio med louise istället, johanna hade gått och blivit sjuk den stackarn. Vi såg bröllopsfotografen och jag gillade den jättemycket. Se den! Nu ska jag sova, imorgon är det dags för jobb igen. Godnatt!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0